Därför fungerar ordvitsar – språket bakom skämtet

Ordvitsar får oss att stöna och skratta i samma andetag. Men vad är det egentligen som gör att de fungerar?

Här är de vanligaste knepen, med exempel ur vårt arkiv.

1. Ljudet är poängen

Många ordvitsar bygger på att ett ord låter som något annat: Labrakadabrador blir en hund som kan trolla, och Saffransisco blir staden där man bakar lussebullar.

  1. Vad kallar man en hund som kan trolla? – Labrakadabrador!

2. Ett ord, två betydelser

Flertydiga ord är en guldgruva. Samma ord kan betyda olika saker, och skämtet låter hjärnan välja fel först.

  1. Hörde du att Postnords VD slutade? – Han fick lämna sin post med omedelbar verkan.
  2. Mina vänner hävdar att jag inte kan börja tävla i häcklöpning på grund av mitt synfel. Men jag ser inga hinder.

3. Dela och sätt ihop

Ett ortnamn eller sammansatt ord delas i bitar som får ny betydelse.

  1. I vilken stad bor man i en bil? – Konstant-in-opel.
  2. Vilken stad bör man besöka om man har många båtar? – Köp-en-hamn.

4. Varför skrattar eller stönar vi?

En vanlig förklaring inom humorforskningen är att hjärnan först väljer den mest naturliga tolkningen av en mening. Punchlinen tvingar den att byta tolkning, och den lilla överraskningen när vi hänger med är själva nöjet. Stönet betyder oftast att vi uppskattar knepet, även om vi hellre skulle vilja låtsas att vi inte gör det.

Prova själv

Testa dig i ordvitsquizet eller läs 20 ordvitsar, gåtor och annat härligt nonsens.

Gillade du det här? Ge det ett betyg!

(1 röster)
Kategori